Det finns ingen enskild tidpunkt då julen kom till Sverige. I stället har högtiden vuxit fram lager för lager, när nya berättelser och vanor har lagts till utan att allt det gamla försvunnit.
01Före kristendomen: midvinter och jól
Ordet jul går tillbaka till fornnordiskans jól och är äldre än den kristna högtiden. I ett samhälle där årets rytm styrdes av skörd, mörker och vinterförråd var midvintern en naturlig tid att samlas kring mat, dryck och gemenskap.
I äldre nordisk tradition talade man om att ”dricka jul”. Medeltida berättelser beskriver flera dagars fest med öl, mjöd och måltider. Det finns också teorier om en koppling till vintersolståndet och ljusets återkomst, men exakt hur den förkristna julen firades vet vi inte.
När julen blev kristen
När kristendomen etablerades i Sverige under vikingatidens slut och den tidiga medeltiden fick julen en ny kärna: berättelsen om Jesu födelse. Det kristna julfirandet fick fäste i Sverige under 1100-talet, men äldre seder försvann inte över en natt.
Tvärtom fortsatte mycket av det som redan hörde vintern till – fest, mat, dryck, ljus, grönska och vila. Den svenska julen blev därför inte en ersättning av gammalt med nytt, utan en blandning där flera traditioner levde sida vid sida.
Varför firar vi på julafton?
I många länder är juldagen den stora dagen. I Sverige och övriga Norden har julafton den 24 december däremot blivit själva centrum för firandet. Förklaringen finns i ett äldre sätt att räkna tid: det nya dygnet började på kvällen.
En helgdag inleddes alltså redan aftonen före. Spåren av det syns fortfarande i julafton, midsommarafton och påskafton. Julafton är vår stora festdag, medan den kristna högtidsdagen egentligen är juldagen den 25 december.
Medeltidens jul: högtid och ledighet
Under medeltiden var julen både religiös och social. Kyrkan, mässorna och berättelsen om Jesu födelse stod i centrum, men högtiden var också ett välkommet avbrott från vardagens arbete.
Innan julen skulle hemmet städas, veden huggas och maten göras klar. Sedan följde dagar då människor kunde äta bättre än vanligt, träffa familj och grannar och vila. Religion, fest, folktro, gåvor och förhoppningar om året som väntade fanns sida vid sida.
Gårdstomten, julbocken och den moderna tomten
Vår jultomte har inte en enda föregångare. Den svenska gårdstomten var ett väsen som vakade över gården och djuren, och som enligt folktron gärna ville ha en skål gröt. Julbocken kunde senare klä ut sig, göra upptåg och så småningom även dela ut klappar.
Samtidigt levde berättelserna om Sankt Nikolaus vidare i Europa. När de mötte svenska tomtar, julbockar, bilder från Amerika och senare reklam växte den figur fram som vi känner i dag. Oden och namnet Jólnir hör till den äldre nordiska idévärlden, men det finns inget säkert stöd för att dagens jultomte skulle vara Oden i ny form.
1800-talet gör julen till hemmets högtid
Under 1800-talet förändrades Sverige snabbt. Städerna växte, nya familjeideal växte fram och tryckta bilder spreds till fler hem. Det var också nu som julen i allt högre grad blev barnens, familjens och hemmets högtid.
Julgranen, julkorten, julbaket, pyntet och julklapparna fick större plats. Den pyntade inomhusgranen kom till Sverige från centraleuropeiska traditioner och blev först vanlig i mer välbärgade miljöer. Ett tidigt belägg från 1741 beskriver en gran med ljus, äpplen och saffranskringlor i Sörmland.
Bilderna som lärde oss hur julen ser ut
Julens moderna bild växte fram med julkort, böcker och illustrationer. Plötsligt kunde tomtar, snö, granar, slädar, barn och julklappar färdas mellan hem i tryckt form. Julen blev inte bara något man firade, utan också något man såg.
Jenny Nyström fick särskilt stor betydelse för bilden av den svenska tomten, medan Viktor Rydbergs berättelser och dikter gav tomten en tydlig plats i den svenska julvärlden. Många av de motiv vi fortfarande förknippar med en ”riktig svensk jul” tog form under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
1900-talet: julen blir masskultur
Under 1900-talet fick julen en ny omgång symboler och vanor. Radio, film, veckotidningar, varuhus, elektriskt ljus, reklam och television gjorde högtiden till en stor gemensam kulturupplevelse.
Julmusten blev en svensk klassiker trots att den är en ganska ung tradition. Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul började sändas på svensk tv 1960 och blev snart en återkommande del av många familjers julafton. Den röda tomtebilden fanns redan, men spreds och förstärktes ytterligare genom amerikanska illustrationer och reklam.
En kort tidslinje
Så växte den svenska julen fram
Före kristendomenJól och andra vinterhögtider firas i Norden.
1000–1100-taletKristendomen får fäste och det kristna julfirandet etableras.
MedeltidenJulen blir både kyrklig högtid och viktig folklig fest.
1700-taletJulgranen syns i svenska överklasshem och klappseder blir vanligare.
1800-taletGranen, julkorten, tomten och familjejulen får större plats.
1960Kalle Anka börjar sändas på svensk julafton.
En tradition som aldrig står still
Det mest fascinerande med julens historia är kanske att så mycket av det vi ser som urgammalt i själva verket är relativt nytt. Granen, tomten, Kalle Anka, julmusten och adventskalendern har alla tillkommit under olika tider.
Det gör dem inte mindre betydelsefulla. Traditioner skapas när något upprepas, delas och får en plats i människors minnen. Den svenska julen är därför både gammal och ny på samma gång – en högtid som fortfarande förändras, men som fortsätter att samla människor kring ljus, mat och gemenskap.